29 Jun, 2010 I slutet på juni kom årsboken ”Friidrott” från tryckpressen och det är faktiskt den 50:e årgången sedan starten 1961! Det var Nils Lodin som startade boken och gav ut den till och med 1990, därefter Göran Lenz och sedan 2007 Jonas Hedman. Jubileumsboken ”Friidrott 2010” är den mest omfångsrika årgången med sina 462 sidor.  

Det är få årsböcker förunnat att få uppleva sin femtionde årgång. Men för årsboken Friidrott är det ett faktum 2010. Det är nämligen 50 år sedan Nils Lodin drog igång arbetet med den allra första boken, ”Friidrott 1961” som handlar om OS-året 1960, och Sveriges enda årsbok om friidrott är fortfarande still going strong!
Då 1960 stod medeldistansaren Dan Waern i fokus och tillsammans med OS-vinnaren och världsrekordhållaren på 1500 m, Herb Elliot prydde han det allra första omslaget.
– Men den kalkyl jag gjorde på hur många böcker vi trodde att det skulle gå att sälja stämde inte alls och plötsligt stod vi där med en upplaga på nästan 2000 böcker som inte hade några kunder, säger Nils Lodin som alltid kallats ”Nisse”.
Han var tvungen att göra något för att marknadsföra boken mer och skickade därför ut de 2000 böckerna till biblioteken med ett följebrev där han förklarade att de fick betala om de ville.
– Det gjorde tusen av dem. Året efter skickade vi den nya boken och ett nytt brev till de som inte betalat första gången och lyckades få med även dem. Priset var 12,75 kr för den häftade versionen och 17,50 kr om man ville ha den inbunden i blått linsonband med guldtryck på rygg och framsida.
Efter det ökade upplagan och stabiliserade sig på ett par tusen exemplar under fler år.

Det är endast tre förlag som stått för utgivningen under de femtio åren. De 30 första årgångarna gav Bokförlaget Olympia AB ut med Nils som redaktör och Sixten Larsson (som slutade efter 25:e boken) som administratör.
1993 tog Göran Lenz (tidigare Hägerfjord) och Gordons Förlag över och gav ut 14 årgångar plus tre komplementband 1990–92. 2007 tog Jonas Hedman och TextoGraf Förlag hand om stafettpinnen och ger i och med ”Friidrott 2010” ut sin tredje bok.
Alla tre redaktörerna har det gemensamt att de drevs och drivs av en passion för friidrott. Ingen av dem har lyckats leva på boken utan den har hela tiden fungerat som en fritidssysselsättning eller bisyssla.
Genom åren har alla stora namn passerat revy i boken. Från medeldistansaren och trefaldige världsrekordhållaren på 1000 m, Dan Waern, via Stickan Pettersson (höjd), Owe Jonsson (200 m), Kjell Isaksson (stav), Ricky Bruch (diskus), Anders Gärderud (3000 m hinder), Linda Haglund (100 m), Patrik Sjöberg (höjd), Sven Nylander (400 m häck), Patrik Bodén (spjut), Ludmila Engquist (100 m häck), Kajsa Bergqvist (höjd), Stefan Holm (höjd), Christian Olsson (tresteg), Johan Wissman (200 och 400 m), Carolina Klüft (mångkamp) och Susanna Kallur (100 m häck).
För att inte tala om alla internationella namn – från Herb Elliot 1960 via Carl Lewis på 80- och 90-talet till Usain Bolt 2009 och alla däremellan.

När den första boken kom ut 1961 tävlade man på kolstybb med manuell tidtagning. Man använde stålstav, hoppade med dykstil i höjd och alla aktiva var amatörer vilket innebar att det var mot reglerna att ta emot prispengar.
Världsrekordtabellen innehöll noteringar som 10,0 på 100 m (Armin Hary och Harry Jerome), 3.35,6 på 1500 m (Herb Elliot), 28.18,8 på 10 000 m (Pjotr Bolotnikov), 2,22 i höjd (John Thomas) och 59,91 i diskus (Edmund Piatkowski och Rink Babka).
När vi skriver 2010 är motsvarande noteringar 9,58 på 100 m (Usain Bolt), 3.26,00 på 1500 m (Hicham El Guerrouj), 26.17,53 på 10 000 m (Kenenisa Bekele), 2,45 i höjd (Javier Sotomayor) och 74,08 i diskus (Jürgen Schult).
Friidrotten är sedan åtminstone 25 år en proffsidrott som många lever gott på och damerna är en självklar del av sporten. För 50 år sedan hade kvinnliga aktiva en undanskymd roll på idrottsplatserna och i tidningsspalterna och det var först 1971 som damstatistiken infördes i årsboken Friidrott.

Förutom alla grenöversikter och resultat hade Nisse Lodin redan i första boken med statistik för Sverige, Norden, Europa och Världen. Europalistorna försvann efter några år men de andra tre, där den nordiska är ensam i sitt slag, har följt med som en röd tråd genom alla böcker.
Första boken hade ett omfång på 284 sidor och den andra 272. Den volymen behöll Nils ända tills han lade ner boken 1990. Antalet bilder var 80 i 61:an och låg sedan kring 130 fram till 1990. Under Göran Lenz tid växte sedan antalet sidor till som mest 384.
När Jonas Hedman övertog utgivningen 2007 ökade han formatet från A5, som de första 47 böckerna hade, till 17x24 cm. Även antalet sidor och bilder blev fler. 2008:an hade 406 sidor och 145 bilder och jubileumsboken innefattar 462 sidor 223 bilder. Totalt har det producerats 14.610 sidor genom åren.
– Boken har de senaste åren bara blivit bättre och bättre och Friidrott 2010 är utan tvekan den mest innehållsrika av alla 50 böckerna, säger Nisse.
Genom åren samarbetade han med en rad externa personer vid sidan av delägaren i förlaget, Sixten Hansson, som till vardags var biljettförsäljare på färjan mellan Helsingborg och Helsingör.
– Det var framför allt statistiken jag tog hjälp med. Bland dem som hjälpt till med den märks Ove Karlsson (1965–73), Rooney Magnusson, A. Lennart Julin, Owe Fröberg och Holger Olsvik som till vardags var sättare på Aftonbladet.

Göran Lenz producerade i stort sett hela boken själv och tog också i princip alla bilder. Det var bara sammanställandet av statistiken som han tog hjälp av utifrån och bland dem kan nämnas Peter Matthews (Storbritannien), Juhani Jalava (Finland), Tore Johansen (Norge), Jo Nesse (Norge), Erik Laursen (Danmark) och Thorstein Thorsson (Island). Dessa bidrar fortfarande med statistiskt material.
Även Jonas Hedman producerar sedan 2007 i stort sett hela boken själv. Precis som Nisse och Göran så skriver han i princip alla texter själv, sammanställer alla resultaten och gör all layout.
– Men statistiken görs externt även om jag själv utifrån dem skapar de internationella genom-tiderna-listorna och de nordiska års- och genom-tiderna-listorna, säger Jonas.
En som bidragit med statistik, närmare bestämt den manliga årsstatistiken, är A. Lennart Julin som medverkat sedan hösten 1973.
– Första året fick jag alla årsböckerna från 1961 och framåt som ersättning. Och sedan början av 80-talet har ”Friidrott” bland annat fungerat som pris på tävlingen ALJ Open på Stockholms Stadion som jag startade tillsammans med Spårvägen 1978, säger Lennart.
Den traditionen har fortsatt genom alla tre förlagen och hösten 2009 delades ”Friidrott 2008” ut till topptrion på manliga 10 000 och kvinnliga 5000 m.

Medeldistansaren Dan Waern var en av världens främsta löpare 1960. Året före satte han världsrekord på 1000 m i Karlstad med 2.17,8 och det har stått sig som svenskt rekord genom alla 50 böckerna.
Rekordförsöken har varit många genom åren men ingen svensk har lyckats överträffa Waerns kolstybbstid. Med anledning av att det var 50 år sedan rekordet sattes så arrangerade IF Göta i slutet på juli 2009 ett 1000 m-lopp på Tingvalla och bjöd då in Waern. Inför de 2300 åskådarna intervjuades han på läktaren:
– Jag hade väldigt bra motstånd då 1959 och formen var god. Min taktik var att öppna hårt och därefter öka för att sedan spurta! sa Dan Waern som precis som 1959 fick ta emot publikens jubel.
Men Mattias Claesson lyckades inte slå tiden i regnet och därför står Waern kvar som rekordhållare även i ”Friidrott 2010”.

Redaktörstrion Nisse Lodin, Göran Lenz och Jonas Hedman har upplevt åtskilliga friidrottstävlingar och har inga problem att minnas det bästa.
Ett av Nils starkaste minnen är från matchen Norden-USA på Bislett i Oslo 1949.
– Jag liftade dit från Stockholm med 60 kr på fickan och fick se amerikanen Jim Fuchs sätta världsrekord i kula med 17,79. Och på 4x1500 m blev det svensk seger med 15.41,2 med ett rent Gefle IF-lag: Ingvar Bengtsson, Gösta ”Sågmyra” Bergkvist, Olle Åberg och Henry Eriksson, berättar Nils.
Henry vann OS-guld på 1500 m i London året före med Lennart som tvåa och ”Sågmyra” som femma. Ingvar Bengtsson var femma på 800 m.
– Och på Bislett vann regerande OS-mästaren i tresteg, Arne Åhman, sensationellt höjd på personliga rekordet 1,98 i saxstil, fortsätter Nisse.
Göran Lenz främsta minne är från manliga 1500 m-finalen på inomhus-VM i Lissabon 2001.
– Det blev ett långsamt taktiklopp där spanjoren Reyes Estévez drog upp spurten med 250 m kvar. Den ende som lyckades följa var Portugals egen Rui Silva och när de passerade klockan var det sånt liv i hallen att det bara dunkade i huvudet, berättar Göran som var där och fotograferade.
– Jublet ökade hela sista varvet och när Silva lyckades pressa sig förbi på upploppet och vinna med några hundradelar så visste glädjen inga gränser. Det var ett fruktansvärt ljud på läktaren! Prestigen Portugal mot Spanien var helt klart en extra injektion i det hela, säger Göran som också har Stefan Holms drömhopp i Madrid 2005 som ett härligt minne.
– Stefan var tvungen att ta 2,40 för att vinna och gjorde det! I andra försöket med darr!
Jonas Hedman var bara sex år då han 1978 bevittnade DN Galan på Stockholms Stadion första gången. Det bästa minnet är från 1987 års gala då Patrik Sjöberg satte världsrekord i höjd.
– Jag satt med min pappa på nedre läktarsektionen vid 100 m-starten och tänkte inför sista försöket att ”han klarar det aldrig”. Men Patrik tog med darr och vi exploderade alla i ett våldsamt jubelvrål och det minnet har etsat sig fast i minnet! säger Jonas och ler.
– Men höjdfinalen på inne-SM i Göteborg 2007 var också magisk. Både Linus Thörnblad och Stefan Holm klarade 2,38 och Stefan vann tack vare färre rivningar.

Friidrotten har berört oss i över hundra år med alla prestationer, rekord och mästare. Resultaten i löpning, hopp och kast är mätbara och det går att jämföra dem över tid på ett meningsfullt sätt vilket skapar perspektiv. Under hälften av alla dessa år – ett halvt sekel – har de bästa prestationerna dokumenterats i årsboken Friidrott – i text, bilder, resultat och statistik.
I ”Friidrott 1985”, i samband med 25-årsjubiléet, konstaterade Nisse Lodin att: ”… friidrotten fascinerar ännu, och vi hänger med – i minst 25 år till! Väl mött 2010!”
Och där är vi nu! Den 50:e upplagan av Friidrott är tryckt och klar och Sveriges enda årsbok om friidrott lever vidare!

Staffan Conrad

Mer om "Friidrott 2010"
Beställningsinformation
"En unik friidrottsbok"